Vi träffades i somras, några veckor innan midsommar, första gången.. Han levde aldrig upp till våra förväntningar och när han var med oss på väg hem från Läsö på midsommar blev vi riktigt besvikna.. Trodde jag skulle få lite hjälp men fick till slut styra själv nästan hela vägen..

Sen fick han ändå följa med resten av säsongen, i samma garderob, fram tills idag när han äntligen kom ut ur den..

Den här “reliken” har nämligen fått sitta kvar i garderoben i styrbords akterkabin då strömförsörjningen till ST60-instrumenten (SeaTalk) gick via autopiloten..

Så – idag har jag gått ifrån huvudspåret med värmaren då jag körde hemifrån utan loctite, utan skruvar och utan minneskort till kameran. Körde ett tvåtimmarspass med lite isolering av värmerör men framförallt dragning av backbone-kabel till NMEA 2000 nätet samt urplockning av gammal autopilot, uppsnyggning av kablar överlag och lite annat rörande kablaget till alla instrument..

Sen åkte vi en vända och tittade till Tobias och Malin och deras pågående båtbygge.. Inser att vi inte har så mycket kvar som det känns som ibland… Om man jämför 😉

Imorgon blir det nya tag, men först en lugn kväll i soffan… Och nu har jag puttat i minneskortet i kameran igen så får jag bara med mig den imorgon kanske det blir nya bilder då… 🙂

Påstår Pelle
S/Y Splash